Dylan Wiliam och bedömning för lärande.

Jag har under de senaste dagarna läst en hel del texter och artiklar om och av Dylan Wiliam. Ett namn som allt som oftast dyker upp när man pratar om formativ bedömning i skolan. Det handlar i stort om vikten av att ge frekvent och informationsrik feedback till eleverna istället för att ge dem en poäng eller ett betyg. Wiliam refererar bl.a. till studier där tre olika grupper av elever har fått olika typer av bedömning. En grupp fick endast betyg (poäng) på sina redovisningar, en grupp fick både betyg (poäng) och skriftlig feedback och en grupp fick endast skriftlig feedback. Gissa vilka som hade den bästa kunskapsutvecklingen? Jo, den grupp elever som endast fick feedback! Det visade sig att gruppen som fick både betyg (poäng) och skriftlig feedback inte läste vad som stod i kommentarerna utan bara fokuserade på betyget. Intressant eller hur?

Bedömning för lärande (BFL), som är den pedagogiska inriktning som Wiliam företräder, handlar om att ta reda på var eleverna befinner sig kunskapsmässigt, bestämma målen och ta reda på hur eleverna ska nå målen. För att nå en god kunskaputveckling krävs fem nyckelstrategier:

1. Målen för lärandet måste göras tydliga, förstås och delas av alla.
2. Diskussioner och uppgifter i klassrummet måste visa om och hur lärandet i klassen fungerar.
3. Lärarna måste ge eleverna återkopppling som hjälper dem framåt.
4. Lärarna bör använda sig av klasskamraterna som resurser för varandra på olika sätt.
5. Lärarna måste få eleverna att äga sitt eget lärande genom till exempel självvärdering.

Det finns dock många och stora olikheter mellan det engelska och det svenska skolsystemet. Jag skulle vilja påstå att både undervisningskulturen och betygsystemet i England och Sverige är så pass olika att det är svårt att göra några givande jämförelser. I England tillmpar man t.ex. ett relativt betygsystem till skillnad från den svenska skolans mål och kunskapsrelaterade betygssystem. Jag håller helt med Wiliam när han menar att upprepad formativ bedömning är nyckeln till ökad kunskapsutveckling. Jag anser dock inte att man behöver avskaffa betygen för det. Det svenska betygssystemet är ganska unikt eftersom varje betyg är relaterat till en kunskapsbedömning, medan syftet med ett relativt betygssystem (a’la LGR 80 eller det engelska skolsystemet) endast är att sortera elevernas kunskaper gentemot varandra. Fokus i den svenska debatten borde därför inte ligga på om vi ska ha betyg i skolan eller inte, utan att vi hela tiden ger våra elever återkoppling på det arbete de gör, så att de får kunskap om och blir ägare av sin egen kunskapsutveckling.

Med detta vill jag dock INTE säga att jag är för betyg i tidigare skolåldrar. Betyg bör även fortsättningsvis vara ett kunskapsmått från åk 6 eller senare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s