Vart tog den likvärdiga skolan vägen? Del 1: Likvärdighetsbegreppet

Likvärdigheten inom skolan har varit en het potatis i skoldebatten under många år och den svenska skolan kritiseras ofta, både i nationella och internationella sammanhang, för att skollagen inte efterlevs i detta avseende.

Begreppet likvärdighet kan dock värderas och tolkas utifrån flera olika utgångspunkter och det märks tydligt att många färgas av just sitt ideologiska synsätt i debatten. Det finns de som tycker att likvärdigheten bäst uppnås genom att låta kommunerna själva får avgöra hur skolan ska skötas och det finns de som tycker att staten ska återta ”makten” över skolan. Vissa tänker på en likvärdig skolan utifrån ett regelstyrt förhållningssätt, andra utifrån en mål- och resultatstyrd skola. En del definierar begreppet utifrån en marknadsanpassad skola, medan andra inte alls får ihop den ekvationen. Jag väljer att tolka begreppet utifrån de styrdokument som just nu är gällande inom skolan, oavsett vilka ideologiska värderingar som kan tolkas in i dessa. Det är ju trots allt dessa styrdokument som beskriver mitt uppdrag som lärare. Läget kanske förändras efter nästa val. Vem vet? Men första steget mot en likvärdig skola bör rimligtvis vara att alla som arbetar inom skolan utgår från samma riktlinjer, annars kommer vi aldrig i mål.

Enligt 8:e och 9:e paragrafen i skollagens första kapitel ska utbildning inom det svenska skolväsendet ”vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas”. Alla ska också, ”oberoende av geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet”.

Under rubriken En likvärdig utbildning kan man i LGR11 dock läsa att en likvärdig utbildning ”inte innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. /…/ därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.”

Vid en första anblick kan detta kanske verka paradoxalt och motsägelsefullt, men efter lite eftertanke faller pusselbitarna på plats. Min, rent subjektiva, tolkning av begreppet utifrån dessa styrdokument är att undervisningen i skolan ska anpassas för varje elev/elevgrupp så att alla har samma möjligheter att nå de nationella målen oberoende av geografisk hemort, socioekonomiska förhållanden eller tidigare erfarenheter och kunskaper. 

Med utgångspunkt i denna tolkning av begreppet blir det dock viktigt att de anpassningar som görs, för att upprätthålla likvärdigheten i skolan, har stöd i vetenskaplig forskning och genom beprövad erfarenhet. Frågan är dock vad som har legat till grund för de reformer som under de senaste 20 åren har begränsat likvärdigheten? Som jag ser på det hela, så finns det flera olika beståndsdelar eller faktorer i det svenska skolsystemet som idag hindrar den likvärdiga skolan från att blomma ut. Ja, om ni frågar mig, så tycker jag inte att skollagen hörsammas speciellt tydligt i detta hänseende inom svensk skola.

Jag kommer i de tre följande blogginläggen att ta upp tre olika företeelser som jag anser utgör ett hinder för likvärdigheten i svensk skola och som är viktiga att fundera över inför riksdagsvalet senare i år.

Kommunaliseringen, friskolereformen samt det fria skolvalet.

/Magister Karlsson

 

Annonser

2 thoughts on “Vart tog den likvärdiga skolan vägen? Del 1: Likvärdighetsbegreppet

  1. Likvärdighetsbegreppet har genomgående missuppfattats i den pågående skoldebatten. Den nu populära (populistiska ) definitionen saknar vetenskapligt stöd men är säkerligen gångbar i valtider. Ett alternativ som har stöd i vetenskapliga data har kortfattat beskrivits på min hemsida.. Ett seriöst införande av denna definition kan leda till en svensk skola i världsklass medan den nu populära varianten riskerar att skapa svensk flumskola modell 2.

    • Intressant läsning om framtidens skola på din hemsida, även om texten inte var så kortfattad som du ville göra gällande… Jag håller med dig helt att det är skolan som ska anpassas efter eleven och inte tvärt om. Jag hoppas inte att du tolkade in det budskapet i min text om likvärdighetsbegreppet.

      För mig betyder likvärdighet just att förutsättningarna i skolan anpassas till varje elev så att alla elever får samma möjligheter att nå så långt som möjligt oavsett socioekonomisk bakgrund, genetiskt arv eller miljö. De svaga eleverna likväl som de högpresterande eleverna ska få sådan stimulans i sitt lärande och i sin kunskapsutveckling att de når högsta möjliga måluppfyllelse.

      Jag ska fortsätta läsa texten på din hemsida vid tillfälle.

      Tack för kommentaren.

      /Magister Karlsson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s