Learning Study och variationsteori

För två år sedan fick jag möjligheten att, för första gången, prova på att genomföra en Learning Study tillsammans med två andra lärare och forskare på Linköpings Universitet. En Learning Study är, väldigt övergripande och kortfattat, när en grupp lärare (gärna i samarbete med en forskare) tillsammans planerar, genomför, utvärderar samt reviderar sin undervisning. I en Learning Study är det elevernas lärande som är det centrala och man utgår alltid från ett lärandeobjekt eller en förmåga som man vill att eleverna ska utveckla. Man gör sedan en kunskapsanalys av lärandeobjektet och frågar sig då Vad är det man kan när man kan lärandeobjektet?och ”Vad är det i undervisningen som gör att eleverna lär sig lärandeobjektet eller inte?”

Den här terminen läser jag dessutom en kurs på Stockholms Universitet som heter Learning Study – uteckling av undervisning för lärande i skolan, 15 hp, och har därigenom fått tillfällen att ytterligare fördjupa mig i denna modell. När jag gjorde min första Learning Study, för två år sedan, var vårt lärandeobjekt att förstå hur en elektrisk krets fungerar och denna gång är lärandeobjektet att kunna formulera ett argument. Man lär sig otroligt mycket om dessa lärandeobjekt bara genom att planera tillsammans med kollegor, men en Learning Study sätter även andra djupare spår på undervisningen.

Genom att använda variationsteori som är en central del i en Learning Study synliggörs elevers olika sätt att uppfatta lärandeobjektet. Enligt variationsteorin kan man inte veta vad något är utan att veta vad det inte är. Olika begrepp får alltså sin innebörd genom likheter och skillnader. Om man t.ex. vill att eleverna ska lära sig vad en morot är kan man inte bara säga att det är en rotfrukt som har blast. Eleven kan då få upp alla möjliga bilder i huvudet på palsternackor, rättikor eller kanske till och med en kålrot. Man kan inte förstå vad en morot är om man inte först har en uppfattning av rättikor, kålrötter och andra rotfrukter. Man måste alltså visa vad det är som gör att moroten urskiljer sig från andra rotfrukter. Som lärare tror jag att detta är en mycket viktig aspekt att ha i bakhuvudet när vi undervisar våra elever. Det är ju inte alls säkert att de har samma bild i huvudet som du när ni pratar om något.

Över och ut!

/Magistern

 

Annonser

… och vem f-n är Andreas Schleicher?

Du har kanske hört namnet i media både en och två gånger när det har pratats om svenska 15-åringars resultat på PISA-testen eller läst det i någon tidskrift där den svenska skolans sjunkande resultat har granskats under lupp. I media har han bl.a. kallats för hela världens skolmagister och han har ansetts vara en av världens mäktigaste personer inom utbildning. Andreas Schleicher är nämligen chef för PISA, Programme for International Student Assessment.

Det var ett tag sedan man hörde namnet i media, men nu är han tillbaka i rampljuset igen denna Andreas Schleicher och anledningen till det är att ett nytt PISA-test under den senaste månaden har genomförts i ett 70-tal länder runt om i världen. I Sverige deltog 6600 elever från 230 grund- och gymnasieskolor och skrev prov i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. För första gången genomfördes dessutom hela provet digitalt och i december 2016 (!!!) presenteras resultaten i en rapport. Vilken cliffhanger!

Hur som helst så granskar nu Vetenskapsradion på P1 PISA-testet i sin nya reportageserie Pisadoktrinen. I första avsnittet, Pisa – det globala utbildningsministeriet, som sändes i tisdags intervjuas bl.a. Andreas Schleicher och kritiker som bl.a. Ulf P Lundgren. I andra avsnittet, Konsulterna som styr skolpolitiken, som sändes idag, granskas bl.a McKinsey-rapporterna… mycket intressant lyssning!

Har du missat detta så rekommenderar jag verkligen en genomlyssning av det som finns på Pisadoktrinens hemsida. Varje avsnitt är ca 20 minuter. Perfekt sysselsättning under påsklovet 🙂

Över och ut!

/Magistern