Orka plugga… en guldgruva för både lärare och elever!

Du har väl inte missat UR:s YouTube-kanal Orka Plugga som slog upp portarna för ungefär två månader sedan? Det är en fin liten samling med filmklipp som vart och ett hjälper, underlättar och förklarar på något sätt. Det första filmklippet publicerades i slutet av januari och det tillkommer hela tiden nya filmer. Mina favoriter är helt klart filmerna där olika kunskapskrav förklaras på ett tydligt sätt med hjälp av exempel, men även filmerna där olika lässtrategier presenteras är otroligt bra.

Idag finns det nästan 60 stycken filmklipp som är sorterade i tio olika kategorier:

  • Hitta motivationen
  • Nya pluggvanor
  • Förstå kunskapskraven
  • Planera och sätt mål
  • Håll ditt fokus
  • Mat och sömn
  • Förenkla läsningen
  • Träna minnet
  • Räkna matte
  • Plugga tillsammans

Om du, mot förmodan, har missat detta så föreslår jag att du klickar på länkarna här nedan och tar dig en titt på en gång… och glöm inte att tipsa era elever 🙂

Här hittar du YouTube-kanalen och här tittar du UR-bloggen.

Glad påsk!

/Magistern

Storybird vs Storyjumper

Om man vill arbeta med berättelseskrivande, eller storytelling som det heter på engelska, med sin elever finns det en uppsjö av digitala verktyg att tillgå för detta ändamål. Många av dessa tjänster använder man direkt på webben och de flesta erbjuder dessutom gratiskonton. Jag har länge rankat Storybird som den ohotade ettan i dessa sammanhang och har egentligen inte sett någon anledning till att se mig om efter alternativ. (I min digitala adventskalender finns under lucka 5 en kort instruktionsfilm som visar hur man kommer igång.) För ett tag sedan fick jag dock nys om ytterligare ett webbaserat storytellingverktyg som heter Storyjumper, som enligt säkra källor tydligen skulle vara snäppet bättre än Storybird. Jag har nu provat Storyjumper och kommer i detta blogginlägg att göra en enkel jämförelse mellan dessa två digitala resurser och, enligt min subjektiva mening, utse en vinnare.

Jag kommer att jämföra följande tre punkter:

  1. Användarvänlighet
  2. Bilder och text
  3. Gratiskonto

Användarvänlighet

Att registrera lärarkonton är superenkelt på båda webbplatserna och båda programmen är fantastiskt enkla att använda. I storybird väljer eleverna färdiga bakgrundsbilder från ett bildtema som de sedan skriver text till, vilket är superenkelt och även passar yngre elever. I Storyjumper sätter däremot eleverna ihop sina egna illustrationer med hjälp av bilder som de hämtar från bildbiblioteket. Detta är en aning svårare än bildhanteringen i Storybird, men det blir å andra sidan mycket roligare och mer personligt.

Bilder

När det gäller bildkvalitet så är Storybird en solklar vinnare. Bilderna är otroligt snygga och håller rakt igenom en hög kvalitet. Samtidigt är det dock lite tråkigt att eleverna inte kan sätta sin egen prägel på bilderna. Man väljer nämligen ett tema, där alla bilder är illustrerade av samma konstnär, och sedan får man hålla sig till de bilder som ingår i temat även om de inte funkar ihop med det man har tänkt att skriva om. I Storyjumper håller inte bilderna i bildbiblioteket samma kvalitet och det finns inte lika många bilder att välja på, men eleverna har å andra sidan större friheter att skapa egna unika bilder till sin bok. En stor fördel med Storyjumper är också att eleverna kan använda sina egna fotografier i sina böcker, vilket gör att de faktiskt även kan infoga sina egna teckningar genom att fotografera dem.

När det gäller text finns det inte så många olika alternativ att välja på i Storybird. Texten kan placeras till höger, vänster, över eller under en bild. I Storyjumper väljer eleven själv var texten ska vara och kan även välja olika ramar eller pratbubblor att rama in sin text med.

Gratiskonto

Både Storybird och Storyjumper är gratis att använda och tillhandahåller smidiga lärarkonton där man kan ha koll på sina elevers arbeten. I Storybird finns dock en begränsning på 75 elever per lärarkonto i gratisversionen, medan Storyjumper tillåter obegränsat antal elever. Detta är, enligt mig, den största anledningen till att välja Storyjumper istället för Storybird.

Efter att ha provat Storyjumper ser jag många fler fördelar jämfört med Storybird och kommer i fortsättningen att använda det verktyget mycket mer. Möjligheten att ha alla elever samlade under ett lärarkonto och möjligheten att använda egna fotografier avgör saken.

Vinnare: Storyjumper

Över och ut!

/Magistern

 

Vad är väl två dagar på SETT…?

Det har ju som sagt pratats en del om avund i sociala medier i helgen, så nu måste jag helt sonika erkänna att jag själv är så jäkla avundsjuk på alla som fick möjlighet att besöka SETT-dagarna under veckan. Efter en snabb titt i årets program insåg jag direkt att det var SÅ mycket jag är intresserad av och som jag nu skulle missa.

Nåja, vad är väl två dagar på SETT…? Efter att ha följt med i sociala medier och på diverse bloggar har jag förstått att det måste ha varit fruktansvärt långtråkig, dötrist och alldeles… alldeles underbart! Speciellt om man, som jag, är nördigt intresserad av skolutveckling med fokus på digitala verktyg och innovativt lärande. Jag hoppades in i det sista på att de små mössen från Disneys Askungesaga skulle komma och rädda upp läget, men icke sa Nicke.

Jag håller tummarna för att jag får åka nästa år och fylla på med inspiration 🙂 Tills dess så läser jag ikapp #SETT2014 på Twitter och kollar in intervjuerna på Emil Janssons Blogg och inlägget på Edward och skolutvecklingen.

Ha det fint!

//Magister Karlsson

 

Det är många som tycker till om skolan just nu! Är det verkligen bra för skolutvecklingen?

ALLA har en åsikt om den svenska skolan och ALLA tror att de sitter inne med lösningen på hur man bör gå till väga för att vända den nedåtgående trend som skolan för närvarande genomgår. Frågan om hur vi ska vända skolutvecklingen i ”rätt riktning” har helt plötsligt blivit en klurig nöt för alla medborgare att försöka knäcka. Det spelar dessutom ingen större roll om man har någon direkt koppling till skolan eller inte, alla får vara med och tycka till! Rörmokare, professorer, skomakare, politiker, journalister…. Ja, alla som själva har gått i skolan är berättigade till en egen röst i debatten. Men hur många är det egentligen som har någon vetenskaplig grund för det de säger och tycker? Om det är så att de som vill vara med och tycka till och påverka skolan INTE grundar sitt ”kunnande” på vetenskap, så kan vi nog räkna med att den negativa trenden fortgår och då har vi verkligen ett stort problem inom svensk skolutveckling.

”Det finns många som har åsikter om skolan idag, men färre som har insikter. Men för att göra något med avsikt krävs det att man har insikt, det  räcker inte med en åsikt”

(Astrid Pettersson, professor i pedagogik)

Att vår utbildningsminister dessutom, allt som oftast, uttalar sig angående skolutvecklings-frågor utan att hänvisa till vetenskapligt grundlagda studier eller beprövad erfarenhet bör man även vara väldigt kritiskt till. Att skolan ska vila på vetenskaplig grund framgår väldigt tydligt i skollagen (femte paragrafen, första kapitlet). Hade man t.ex. några internationella vetenskapliga belägg för att reformerna om förstelärare och lärarlegitimation skulle gynna skolutvecklingen innan de implementerades?

Till skillnad från pedagoger i t.ex. Finland och Singapore så lever det även fortfarande kvar en viss skepsis till vetenskaplig pedagogisk forskning bland svenska pedagoger. Även om respekten för den vetenskapliga pedagogiska forskningen, i och med den nya läroplanen, har ökat avsevärt så tror jag inte att det räcker. Jag tror att det måste satsas på ett mer intensivt samarbete mellan forskare och lärare för att ens kunna initiera en vändning av den negativa utvecklingskurvan.

Eftersom alla har en egen röst i debatten, så kan det för den som inte är insatt i frågan upplevas som väldigt förvirrat och inkonsekvent. Speciellt när självutsedda frälsare och företagare med egna intressen inom skolutveckling kastar sig in på arenan. Jag råder er därför att förhålla er kritiska till de som hävdar något utan vetenskaplig grund och istället förlita er på den vetenskapligt bevisade sanningen… oavsett om det handlar om värdegrundsuppdraget eller kunskapsuppdraget.

// Magister Karlsson

P.s. … sen måste såklart alla pedagoger få den tid och de resurser som krävs för att kunna utföra sitt uppdrag utifrån den vetenskapliga grunden. Men det är ett helt annat blogginlägg… 😉

Tala som TED – idéer värda att spridas!

Ni har säkert hört talas om TED-talks! Organisationen som genom att låta inspirerande talare hålla korta föreläsningar (på max 18 minuter) arbetar för att sprida nya och tänkvärda idéer. TED är en förkortning av Technology, Entertainment and Design och när organisationen startade var det främst fokus på just dessa områden. Idag kan man dock lyssna på inspirerande tal som berör i princip vilket ämne som helst.

Under fem veckor i januari och februari arbetade mina elever med ett projekt där vi skrev och framförde egna TED-talks (ni kan lyssna på några av våra tal via länken i slutet av detta inlägg). Med stor inspiration från Årstaskolans elever och lärare rullade vi igång detta projekt och resultatet blev verkligen över förväntan. Jag och min kollega (Marie Lidström) arbetade tillsammans med detta och fick mycket hjälp av och hittade mycket inspiration i den lärarhandledning som är skriven av Lotta Bohlin och Martin Breakken Fernström på Årstaskolan.

Först lät vi oss inspireras av tal både från elever på Årstaskolan och av riktiga TED-tal på svenska. Efter en rejäl ”taldusch” fick alla elever börja fundera över egna tal och så småningom även börja författa sina egna texter. Vi pratade mycket om retorik och om ”konsten att tala”. Halvvägs in i skrivprocessen fick eleverna läsa upp sina tal för en kompis och på så sätt få feedback på både innehållet och framförandet. Elevernas uppgift var även att skriva ett tal som skulle beröra och levereras med starkt patos. Därför kom de flesta av talen att handla om verkligt speciella upplevelser i deras liv. När eleverna efter en sista finputsning av sina texter höll sina tal i slutet av februari levererades det ena fantastiska talet efter det andra. Det var många tal som berörde åhörarna känslomässigt och tårar avlöstes flera gånger av leenden och skratt. Många elever öppnade sig på ett sätt som jag aldrig hade kunnat föreställa mig och de blottade i några fall sina innersta tankar och funderingar… eller vad sägs om flickan som i sitt tal berättade att hon för några år sedan fick veta att hon har ADHD… eller flickan som höll ett hyllningstal till sin fantastiska farfar som gått bort bara några dagar innan… eller pojken som berättade hur han på grund av en missad straff fick bära skulden för att hans innebandylag förlorade i kvartsfinalen… eller flickan som med stor inlevelse berättade om sin handikappade tvillingbror… 

Vill du och din klass också prova på att ”Tala som TED”? Låt dig då i så fall inspireras av våra elevers korta men underbara tal…

Ni hittar några av våra tal HÄR!

 

Gör ett eget elevbibliotek!

Efter gårdagens inlägg om sagobiblioteket.se har jag fått en del frågor om hur jag har byggt upp biblioteket samt vilka verktyg och resurser jag har använt mig av. Det är alltid kul med respons på ett blogginlägg och det är fantastiskt att man faktiskt lyckas inspirera andra lärare där ute. Det här med elevbibliotek där elevernas egna texter publiceras på nätet är dock inget nytt. Själv har jag hämtat inspiration från Årstaskolans Bibblis.se och andra liknande samlingar med elevtexter.

Det finns säkert mängder av olika tillvägagångssätt för att starta ett eget bibliotek, men så här gjorde jag:

Själva layouten på bokens sidor, med en bildruta och tre rader att skriva på gjorde jag helt enkelt i Word. Jag var dock noga med att ”länka samman” rutan och strecken i dokumentet innan jag jag kopierade över det till elevernas mappar i Dropbox, så att de inte skulle separeras när eleverna började att skriva. Författarna skrev sedan sina sagor direkt på raderna i dessa dokument med hjälp av ordbehandlingsappen CloudOn (för iPad). När eleverna var nöjda med sina texter, skrev vi helt enkelt ut dem och illustrationerna till texten gjordes därefter av eleverna för hand. Eleverna gjorde även ett försättsblad med titel och författarens namn på. När hela sagan var färdigskriven och illustrerad skannade vi in sagoboken i PDF-format.

För att publicera sagoböckerna på nätet har jag använt mig av en gratistjänst som heter ISSUU. Det är där alla sagoböcker ligger och det är dit man sedan länkar till varje saga från sin hemsida. När man väl har laddat upp ett dokument på ISSUU kan man sedan ladda hem en thumbnail (en miniatyrbild) av omslaget som man kan använda som länk i sitt bibliotek. Formuläret för att kommentera och bedöma sagoböckerna har jag gjort i Google forms.

Hoppas att det var till någon hjälp och att det kan inspirera fler till att publicera elevtexter på nätet. Det är faktiskt inte så svårt som man kanske kan tro, men det tar lite tid i början. Om man inte orkar eller kan göra detta själv kan man ju alltid titta in på bookis.se och köpa ett färdigt bibliotekspaket, men då kostar det några tusen per läsår.

LYCKA TILL!

Sagobiblioteket.se har öppnat!

I lite drygt fem veckor har de arbetat med sina sagor och delat med sig av sin fantasi. De har fått prova på att arbeta som barnboksförfattare med ett uppdrag att skriva en sagobok som är anpassad för en yngre målgrupp. De har själva skrivit, illustrerat, ändrat och finputsat sina verk… mina fantastiska elever.

Det startade som ett bidrag till tävlingen Webbstjärnan, men kommer med all sannolikhet att fortsätta att utvecklas även efter tävlingsperiodens slut. Syftet med ”projektet” har dels varit att låta eleverna skriva texter som är riktade och anpassade till en speciell målgrupp, i detta fall till barn i grundskolans tidigare år. Men syftet har även varit att publicera elevernas arbeten för en större publik och därmed skapa en känsla av att det faktiskt är ”på riktigt” med många olika mottagare.

Sagobiblioteket kommer att fyllas på med nya sagoböcker hela tiden och vi vill gärna att alla som gillar sagor läser våra böcker. Om ni tittar in i biblioteket och läser en bok eller två blir vi dessutom väldigt glada om ni kommenterar er läsupplevelse och ger författarna feedback och feedforward i form av ”Two stars and a wish”. TACK PÅ FÖRHAND!

Välkommen in till Sagobiblioteket.se

Digital pedagogisk planering

Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått.

Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Dels är det ju rätt tidskrävande att bara sätta sig ner och författa dessa dokument, speciellt under en i övrigt hektiskt arbetsvecka.  Men de känns dessutom ibland helt meningslösa eftersom dessa dokumentet sällan används i rätt syfte, d.v.s. att göra eleverna medvetna om bl.a. vad det är för mål och bedömningskriterier som gäller för ett speciellt arbetsområde. Med fina akademiska ord, som eleverna knappt känner igen, hänger de på väggar i de flesta klassrum runt om i landet. En del är kanske färgglada och är smyckade med bilder, men i de flesta fall handlar det nog om vanliga vita A4-papper med en massiv textmassa som bara skriker ”BORING!” Om vi vill att eleverna ska ta del av våra pedagogiska planeringar, är det därför viktigt att konkretisera allt vi skriver och formulerar oss på ett sätt som eleverna förstår och kan relatera till. Men det är också viktigt att vi presenterar vår planering i ett format som tilltalar eleverna och skapar ett intresse för den.

Under detta jullov har jag bl.a. låtit mig inspireras av flera duktiga pedagoger när det gäller att delge eleverna sin planering på lite mer kreativa sätt. Det finns många duktiga lärare där ute som har hittat sin egen stil. En av dessa, som  jag har blivit mycket inspirerad av, är Malin Larsson som bl.a. driver bloggarna Vi ses i skolan och Flippat klassrum. Malin är svensklärare och gör helt fantastiska pedagogiska planeringar i videoformat. Hon gör sina filmer direkt i sin iPad med ett program som heter Puppet Pals och lägger sedan på ljud i iMovie. Kolla bara in det här mästerverket till pedagogisk planering!

Jag blev så inspirerad av Malins videoklipp, att jag faktiskt provade på att göra en digital pedagogisk planering själv för ett kommande arbetsområde om människokroppen. Jag har gjort den på moovly.com och sedan lagt på ljudet i iMovie. Den tog lite tid att göra, men det var mycket roligare än att skriva en traditionell PP och jag tror faktiskt att eleverna kommer att gilla den här mer än de som de tidigare har fått.

Lucka 24: Twitter

God jul på er allihopa! I sista luckan hittar ni det i särklass viktigaste sociala mediet för skolutveckling och kollegialt lärande. På Twitter får man så mycket inspiration och vägledning att det allena skulle kunna stå som källa till kompetensutveckling för alla lärare i landet. Det är på Twitter som man möter och samtalar med sina nya kollegor i det utvidgade kollegiet. Det är på Twitter som man på torsdagar diskuterar spännande och aktuella skolämnen i #skolchatt. Det är på Twitter man får goda råd och tips när man som mest behöver det. Det är på Twitter man får inspiration till intressant läsning på nätet.

Ja, ni fattar! Det är på Twitter det händer…

Jag vet att många av mina kollegor i Örebro inte är aktiva på Twitter, så den här luckan är till er. Registrera er och bli en del av det utvidgade kollegiet nu! Jag lovar er att ni kommer ha mer utbyte under en vecka på Twitter än ni någonsin kommer att få på alla kommunens lärardagar.

Sharing is Caring!

/Magister Karlsson

Lucka 23: IFTTT

IFTTT står för IF THIS THAN THAT och är en tjänst som sammanlänkar och synkar olika webbaserade tjänster på nätet. I nuläget är 78 olika kanaler, t.ex. DropBox, Facebook, Google apps, Instagram, Twitter, YouTube och WordPress, anslutna till detta nätverk. Du väljer själv hur du ska använda tjänsten och vilka kanaler du vill länka samman. För att kunna använda den här tjänsten måste man först registrera sig och sedan aktivera de kanaler som man är ansluten till och som man vill använda. Sedan är det bara att göra sina egna ”recept” på hur de ska samspela, allt enligt grundreceptet IF THIS THAN THAT. Man börjar alltid med IF THIS och väljer då en ”trigger channel” d.v.s. Vilken kanal som ska trigga igång en händelse och vilken den aktuella händelsen ska vara. Sedan väljer man i vilken kanal som händelsen ska triggas igång. Ett exempel skulle kunna vara ”IF I like a new photo on Instagram, THAN add file from URL to my Dropbox.”

Det är inte det lättaste att förklara i skrift, så jag rekommenderar att ni provar själva eller tittar på ett videoklipp.