Storybird vs Storyjumper

Om man vill arbeta med berättelseskrivande, eller storytelling som det heter på engelska, med sin elever finns det en uppsjö av digitala verktyg att tillgå för detta ändamål. Många av dessa tjänster använder man direkt på webben och de flesta erbjuder dessutom gratiskonton. Jag har länge rankat Storybird som den ohotade ettan i dessa sammanhang och har egentligen inte sett någon anledning till att se mig om efter alternativ. (I min digitala adventskalender finns under lucka 5 en kort instruktionsfilm som visar hur man kommer igång.) För ett tag sedan fick jag dock nys om ytterligare ett webbaserat storytellingverktyg som heter Storyjumper, som enligt säkra källor tydligen skulle vara snäppet bättre än Storybird. Jag har nu provat Storyjumper och kommer i detta blogginlägg att göra en enkel jämförelse mellan dessa två digitala resurser och, enligt min subjektiva mening, utse en vinnare.

Jag kommer att jämföra följande tre punkter:

  1. Användarvänlighet
  2. Bilder och text
  3. Gratiskonto

Användarvänlighet

Att registrera lärarkonton är superenkelt på båda webbplatserna och båda programmen är fantastiskt enkla att använda. I storybird väljer eleverna färdiga bakgrundsbilder från ett bildtema som de sedan skriver text till, vilket är superenkelt och även passar yngre elever. I Storyjumper sätter däremot eleverna ihop sina egna illustrationer med hjälp av bilder som de hämtar från bildbiblioteket. Detta är en aning svårare än bildhanteringen i Storybird, men det blir å andra sidan mycket roligare och mer personligt.

Bilder

När det gäller bildkvalitet så är Storybird en solklar vinnare. Bilderna är otroligt snygga och håller rakt igenom en hög kvalitet. Samtidigt är det dock lite tråkigt att eleverna inte kan sätta sin egen prägel på bilderna. Man väljer nämligen ett tema, där alla bilder är illustrerade av samma konstnär, och sedan får man hålla sig till de bilder som ingår i temat även om de inte funkar ihop med det man har tänkt att skriva om. I Storyjumper håller inte bilderna i bildbiblioteket samma kvalitet och det finns inte lika många bilder att välja på, men eleverna har å andra sidan större friheter att skapa egna unika bilder till sin bok. En stor fördel med Storyjumper är också att eleverna kan använda sina egna fotografier i sina böcker, vilket gör att de faktiskt även kan infoga sina egna teckningar genom att fotografera dem.

När det gäller text finns det inte så många olika alternativ att välja på i Storybird. Texten kan placeras till höger, vänster, över eller under en bild. I Storyjumper väljer eleven själv var texten ska vara och kan även välja olika ramar eller pratbubblor att rama in sin text med.

Gratiskonto

Både Storybird och Storyjumper är gratis att använda och tillhandahåller smidiga lärarkonton där man kan ha koll på sina elevers arbeten. I Storybird finns dock en begränsning på 75 elever per lärarkonto i gratisversionen, medan Storyjumper tillåter obegränsat antal elever. Detta är, enligt mig, den största anledningen till att välja Storyjumper istället för Storybird.

Efter att ha provat Storyjumper ser jag många fler fördelar jämfört med Storybird och kommer i fortsättningen att använda det verktyget mycket mer. Möjligheten att ha alla elever samlade under ett lärarkonto och möjligheten att använda egna fotografier avgör saken.

Vinnare: Storyjumper

Över och ut!

/Magistern

 

Annonser

Tala som TED – idéer värda att spridas!

Ni har säkert hört talas om TED-talks! Organisationen som genom att låta inspirerande talare hålla korta föreläsningar (på max 18 minuter) arbetar för att sprida nya och tänkvärda idéer. TED är en förkortning av Technology, Entertainment and Design och när organisationen startade var det främst fokus på just dessa områden. Idag kan man dock lyssna på inspirerande tal som berör i princip vilket ämne som helst.

Under fem veckor i januari och februari arbetade mina elever med ett projekt där vi skrev och framförde egna TED-talks (ni kan lyssna på några av våra tal via länken i slutet av detta inlägg). Med stor inspiration från Årstaskolans elever och lärare rullade vi igång detta projekt och resultatet blev verkligen över förväntan. Jag och min kollega (Marie Lidström) arbetade tillsammans med detta och fick mycket hjälp av och hittade mycket inspiration i den lärarhandledning som är skriven av Lotta Bohlin och Martin Breakken Fernström på Årstaskolan.

Först lät vi oss inspireras av tal både från elever på Årstaskolan och av riktiga TED-tal på svenska. Efter en rejäl ”taldusch” fick alla elever börja fundera över egna tal och så småningom även börja författa sina egna texter. Vi pratade mycket om retorik och om ”konsten att tala”. Halvvägs in i skrivprocessen fick eleverna läsa upp sina tal för en kompis och på så sätt få feedback på både innehållet och framförandet. Elevernas uppgift var även att skriva ett tal som skulle beröra och levereras med starkt patos. Därför kom de flesta av talen att handla om verkligt speciella upplevelser i deras liv. När eleverna efter en sista finputsning av sina texter höll sina tal i slutet av februari levererades det ena fantastiska talet efter det andra. Det var många tal som berörde åhörarna känslomässigt och tårar avlöstes flera gånger av leenden och skratt. Många elever öppnade sig på ett sätt som jag aldrig hade kunnat föreställa mig och de blottade i några fall sina innersta tankar och funderingar… eller vad sägs om flickan som i sitt tal berättade att hon för några år sedan fick veta att hon har ADHD… eller flickan som höll ett hyllningstal till sin fantastiska farfar som gått bort bara några dagar innan… eller pojken som berättade hur han på grund av en missad straff fick bära skulden för att hans innebandylag förlorade i kvartsfinalen… eller flickan som med stor inlevelse berättade om sin handikappade tvillingbror… 

Vill du och din klass också prova på att ”Tala som TED”? Låt dig då i så fall inspireras av våra elevers korta men underbara tal…

Ni hittar några av våra tal HÄR!

 

Gör ett eget elevbibliotek!

Efter gårdagens inlägg om sagobiblioteket.se har jag fått en del frågor om hur jag har byggt upp biblioteket samt vilka verktyg och resurser jag har använt mig av. Det är alltid kul med respons på ett blogginlägg och det är fantastiskt att man faktiskt lyckas inspirera andra lärare där ute. Det här med elevbibliotek där elevernas egna texter publiceras på nätet är dock inget nytt. Själv har jag hämtat inspiration från Årstaskolans Bibblis.se och andra liknande samlingar med elevtexter.

Det finns säkert mängder av olika tillvägagångssätt för att starta ett eget bibliotek, men så här gjorde jag:

Själva layouten på bokens sidor, med en bildruta och tre rader att skriva på gjorde jag helt enkelt i Word. Jag var dock noga med att ”länka samman” rutan och strecken i dokumentet innan jag jag kopierade över det till elevernas mappar i Dropbox, så att de inte skulle separeras när eleverna började att skriva. Författarna skrev sedan sina sagor direkt på raderna i dessa dokument med hjälp av ordbehandlingsappen CloudOn (för iPad). När eleverna var nöjda med sina texter, skrev vi helt enkelt ut dem och illustrationerna till texten gjordes därefter av eleverna för hand. Eleverna gjorde även ett försättsblad med titel och författarens namn på. När hela sagan var färdigskriven och illustrerad skannade vi in sagoboken i PDF-format.

För att publicera sagoböckerna på nätet har jag använt mig av en gratistjänst som heter ISSUU. Det är där alla sagoböcker ligger och det är dit man sedan länkar till varje saga från sin hemsida. När man väl har laddat upp ett dokument på ISSUU kan man sedan ladda hem en thumbnail (en miniatyrbild) av omslaget som man kan använda som länk i sitt bibliotek. Formuläret för att kommentera och bedöma sagoböckerna har jag gjort i Google forms.

Hoppas att det var till någon hjälp och att det kan inspirera fler till att publicera elevtexter på nätet. Det är faktiskt inte så svårt som man kanske kan tro, men det tar lite tid i början. Om man inte orkar eller kan göra detta själv kan man ju alltid titta in på bookis.se och köpa ett färdigt bibliotekspaket, men då kostar det några tusen per läsår.

LYCKA TILL!

Digital pedagogisk planering

Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått.

Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Dels är det ju rätt tidskrävande att bara sätta sig ner och författa dessa dokument, speciellt under en i övrigt hektiskt arbetsvecka.  Men de känns dessutom ibland helt meningslösa eftersom dessa dokumentet sällan används i rätt syfte, d.v.s. att göra eleverna medvetna om bl.a. vad det är för mål och bedömningskriterier som gäller för ett speciellt arbetsområde. Med fina akademiska ord, som eleverna knappt känner igen, hänger de på väggar i de flesta klassrum runt om i landet. En del är kanske färgglada och är smyckade med bilder, men i de flesta fall handlar det nog om vanliga vita A4-papper med en massiv textmassa som bara skriker ”BORING!” Om vi vill att eleverna ska ta del av våra pedagogiska planeringar, är det därför viktigt att konkretisera allt vi skriver och formulerar oss på ett sätt som eleverna förstår och kan relatera till. Men det är också viktigt att vi presenterar vår planering i ett format som tilltalar eleverna och skapar ett intresse för den.

Under detta jullov har jag bl.a. låtit mig inspireras av flera duktiga pedagoger när det gäller att delge eleverna sin planering på lite mer kreativa sätt. Det finns många duktiga lärare där ute som har hittat sin egen stil. En av dessa, som  jag har blivit mycket inspirerad av, är Malin Larsson som bl.a. driver bloggarna Vi ses i skolan och Flippat klassrum. Malin är svensklärare och gör helt fantastiska pedagogiska planeringar i videoformat. Hon gör sina filmer direkt i sin iPad med ett program som heter Puppet Pals och lägger sedan på ljud i iMovie. Kolla bara in det här mästerverket till pedagogisk planering!

Jag blev så inspirerad av Malins videoklipp, att jag faktiskt provade på att göra en digital pedagogisk planering själv för ett kommande arbetsområde om människokroppen. Jag har gjort den på moovly.com och sedan lagt på ljudet i iMovie. Den tog lite tid att göra, men det var mycket roligare än att skriva en traditionell PP och jag tror faktiskt att eleverna kommer att gilla den här mer än de som de tidigare har fått.

Lucka 24: Twitter

God jul på er allihopa! I sista luckan hittar ni det i särklass viktigaste sociala mediet för skolutveckling och kollegialt lärande. På Twitter får man så mycket inspiration och vägledning att det allena skulle kunna stå som källa till kompetensutveckling för alla lärare i landet. Det är på Twitter som man möter och samtalar med sina nya kollegor i det utvidgade kollegiet. Det är på Twitter som man på torsdagar diskuterar spännande och aktuella skolämnen i #skolchatt. Det är på Twitter man får goda råd och tips när man som mest behöver det. Det är på Twitter man får inspiration till intressant läsning på nätet.

Ja, ni fattar! Det är på Twitter det händer…

Jag vet att många av mina kollegor i Örebro inte är aktiva på Twitter, så den här luckan är till er. Registrera er och bli en del av det utvidgade kollegiet nu! Jag lovar er att ni kommer ha mer utbyte under en vecka på Twitter än ni någonsin kommer att få på alla kommunens lärardagar.

Sharing is Caring!

/Magister Karlsson

Lucka 23: IFTTT

IFTTT står för IF THIS THAN THAT och är en tjänst som sammanlänkar och synkar olika webbaserade tjänster på nätet. I nuläget är 78 olika kanaler, t.ex. DropBox, Facebook, Google apps, Instagram, Twitter, YouTube och WordPress, anslutna till detta nätverk. Du väljer själv hur du ska använda tjänsten och vilka kanaler du vill länka samman. För att kunna använda den här tjänsten måste man först registrera sig och sedan aktivera de kanaler som man är ansluten till och som man vill använda. Sedan är det bara att göra sina egna ”recept” på hur de ska samspela, allt enligt grundreceptet IF THIS THAN THAT. Man börjar alltid med IF THIS och väljer då en ”trigger channel” d.v.s. Vilken kanal som ska trigga igång en händelse och vilken den aktuella händelsen ska vara. Sedan väljer man i vilken kanal som händelsen ska triggas igång. Ett exempel skulle kunna vara ”IF I like a new photo on Instagram, THAN add file from URL to my Dropbox.”

Det är inte det lättaste att förklara i skrift, så jag rekommenderar att ni provar själva eller tittar på ett videoklipp.

Lucka 22: DropBox

DropBox är en digital lagringstjänst på nätet som nog de flesta redan känner till, men det är också ett helt fantastiskt redskap för undervisning i skolan. Själv använder jag DropBox som en typ av digital portfolio där alla elever har en egen mapp där de sparar sina digitala arbeten. De som vill har även delat sina mappar med sina föräldrar så att de alltid har tillgång till sin portfolio, även när de är hemma. Om en elev inte har DropBox hemma och inte vill skaffa det så finns dessutom möjligheten att skicka en länk till elevens mapp så att de iallafall kommer åt sina arbeten och kan öppna dem hemma, även om de då inte kan redigera dem.

Det finns många liknande molntjänster på nätet, men DropBox är enligt mig det överlägset bästa alternativet eftersom den är kompatibel med de flesta digitala verktyg och applikationer. Dessutom är DropBox mycket enkelt att använda.

Lucka 21: Trello

Trello är ytterligare en gratistjänst på nätet där man t.ex kan samarbeta kring projekt eller planera arbetsområden tillsammans. Det skulle även fungera utmärkt till att dela veckoplaneringar med sina elever eller för att låta eleverna kommentera lektioner under veckan.

Här hittar du inspiration i form av filmklipp!

Lucka 20: Algodoo

Algodoo är i likhet med Phet (som jag tipsade om i första luckan) ett program som används för att göra interaktiva laborationer. I detta program ligger dock fokus på att göra mekaniska experiment och att hitta på tekniska lösningar, vilket gör att det passar utmärkt som ett verktyg inom teknikundervisningen. Men det går även att göra egna kulbanor eller laborera med t.ex. tyngdkraft och vatten. Detta program går tyvärr inte att använda direkt på webben, men det är helt kostnadsfritt att ladda hem programvaran till både PC och Mac. Under en begränsad tid är även iPad-appen gratis i App store. Så passa på att ladda hem det nu!

Några av er kanske känner igen programmet och tycker att det liknar ett annat program som tidigare hette Phun. Det är faktiskt samma program men det har fått ett nytt namn.

Teacher on demand kan man titta på en bra instruktionsfilm (Gjord av Maria Zell) som visar hur man kommer igång och använder programmet. Den är några år gammal och utgår egentligen från det gamla programmet Phun, men eftersom den är på svenska och så bra så tipsar jag om den ändå. Vissa funktioner har dock ändrats lite i Algodoo-versionen. Eleverna (och du) kommer att älska den här applikationen… Jag lovar!

Lucka 19: Codecademy

Att låta elever prova enkel programmering blir allt vanligare i skolan och på sociala medier som Twitter och Facebook diskuteras det redan livligt om vilka redskap och tjänster som är lämpligast att använda i skolsammanhang. Många använder sig av anpassade och enkla programmeringsspråk som t.ex Scratch, Snap eller Stencyl.

Ett bra alternativ till dessa programmeringstjänster är Codecademy där eleverna kan lära sig att programmera i flera olika språk, t.ex HTML, Java, PHP, Python och Ruby. De väljer själva vilket språk de vill lära sig och vilken kurs de vill gå. Det finns dessutom även en gratisversion av tjänsten som är direkt anpassad för skolor som heter After-school programming.